Direktlänk till inlägg 9 november 2009
Jag har funderat en del på varför jag utsätter mig för alla dessa självplågande situationer.
Varför jag krampaktigt håller fast vid något som bara gör mig illa.
Ibland känns det som att jag försätter mig själv i såna situationer för att jag inte känner till något annat.
Att jag inte vågar släppa taget om sorg och misär för att jag inte vet hur jag skall hantera lycka, ljus och glädje.
Är jag en problem-missbrukare?
Jag kan bara inte släppa den här situationen med Kim.
Jag vet inte vad jag ska göra. Många säger till mig att skita i honom och gå vidare. Men det är nästan som att jag krampar mer och vägrar släppa då.
Jag vet att det mest bara får mig att se ut som en idiot i andra människors ögon. Men jag är så rädd för vad som väntar, oavsett vart vägarna bär.
Fan det är bara en stor karusell i mitt huvud som snurrar och snurrar.
Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar. Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare. I ett stycke ur texten sjunger hon: "Och j...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 | 20 |
21 |
22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|