Det var full rulle i helgen, sedan jag började på nya jobbet har jag nog inte hunnit med så mycket på en helg som jag gjorde den här.

I fredags var det julbord med jobbet.

Jag har ju i princip aldrig varit på julbord med något jobb tidigare. 

Men det var verkligen en hit. Trevligt sällskap, både djupa och egentligen helt meningslösa diskussioner. Mat och glada miner i mängder. 

Jag var en av några utvalda få som krigade på längst. 

Jag menar när man är nästan nyast måste man ju visa vart skåpet ska stå.. Eller..

Oavsett var det väldigt lyckat och dom som hade slavat vid spisen hela dagen ska ha en stor eloge. 

Dagen efter sov jag lite för länge, en liten miss i planeringen från min sida. Men jag lyckades ändå släpa mig iväg till min syster för att fira min systerson. 

Efter en god middag och lite tårta kilade jag vidare och mötte upp My för att hinna ta en öl med henne och fira Måns på hans 33 årsdag. 

Efter det ännu en resa med kollektivtrafiken till sumpan och fira en av grabbarna på jobbets 30 årsdag. 

Jag lyckades ändå hålla mig städad och åkte hem i någorlunda tid. 

Yay ME! 

För att kliva upp i ottan och gå på utbildning på jobbet idag. 

Sedan ännu ett besök hos systeryster för att hämta upp julklapparna till min syster med barn i norr.

Jag är riktigt imponerad av att jag lyckades med mitt pusslande. Och att jag inte bara föll ihop. 

Snart är det jul, jag har inte ett enda julpynt hemma ( i vanlig ordning ). Klapparna är inslagna och snön lyser med sin frånvaro. 

Jag hoppas för guds skull att det kommer finnas snö hemma i Norrland när jag kommer upp. 

Egentligen är jag inte jättefan av snö.. Men ska det nu nödvändigtvis vara vinter så kan den väl iallafall vara vacker?

Min bitterhet över singellivet börjar gå över i någon sorts acceptans och obryddhet. Det är bara att inse och bita i det sura äpplet. 

Kommer han så kommer han, gör han inte det så kanske jag bara får acceptera det.

Jag orkar inte hoppas och längta längre. Fat lot of good that did. 

Nej, jag får börja ta ansvar för mig själv och mitt istället och bygga på det. 

Är jag vuxen nu? Är det såhär det känns?

Om två veckor är jag hos mina Föräldrar i Sollefteå. Jag minns inte riktigt när vi firade julafton tillsammans sist.
Det kan vara 4 år sen eller mer.. Jag har alltid jobbat på jul.
Julen har inte varit så mycket att hurra för enligt mig. Jag pyntar inte, och det har varit ganska skönt att jobba och slippa pressen och allt som tillhör den på julafton.
Men i år ska den firas med föräldrarna och Ellen ??.
Längtar faktiskt till att åka norrut, träffa vänner och bekanta. Se naturen och andas. Det var så längesen jag bara andades. 2 veckor går fort.. Men jag längtar.