Direktlänk till inlägg 5 november 2009
Eller vad man skall kalla denna stiljtje som vi hamnat i.
Kim och jag hade att samtal idag som inte slutade abrupt och som faktiskt var väldigt givande på ett sätt.
Han kan inte se hur vi ska gå vidare då han inte vill att jag ska flytta ner och riskera att allt faller ihop då han vill att det som skall flyta ihop när man väljer ett så stort steg. Vilket det oftast gör om man bor på samma ort och kan umgås när man kännner för det.
Han/vi står inför ett väldigt stort val.
För som vi har det nu kan det heller inte fortsätta. Att ses en gång i månaden och aldrig få den där vardagen som man vill uppleva och känna hur den känns. Och kanske om ett halvår stå och stampa på samma yta och med samma fråga i huvet.
Valet står då mellan att satsa på riktigt och att nån av oss tar steget och flyttar, eller att göra slut..
Vilket ingen av oss egentligen vill.
Gå och vara kär i någon som man inte får/kan träffa på grund av distansen och må dåligt för att man inte kan/vill satsa.
Jag vill bara skrika rakt ut och gråta sönder mig själv.
Men jag måste bita ihop och fundera och vänta och se.
Får man önska sig lycka, ro, och en bra lösning i julklapp?
Och en emo låt för att förstärka intrycket.
Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar. Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare. I ett stycke ur texten sjunger hon: "Och j...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 | 20 |
21 |
22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | |||||||||
|