Just nu ligger jag i soffan hemma hos mormor och morfar. Mamma och mormor är på sjukhuset inne i Karlstad och jag och morfar hänger. Han kollar mest på tv och har nyss sovit middag. Men det är skönt att hänga med honom ändå. Det är ju inte så ofta man är här.

Men samtidigt känns det lite jobbigt att se mormor så liten och svag. Hon har alltid varit en så stark och stolt kvinna. Och nu har hon rasat i vikt. Det skrämmer mig.

Jag mår ju själv inte toppen direkt.

Men det är på samma gång skönt att ha familjen omkring sig.

Och kil är sig likt. Samma gamla gata.

Jag och morfar var på bosses grill och köpte lunch.

Det är typ 14 år sen vi flyttade härifrån. Men så fort man kommer hit får man massa minnen tillbaka.

Bra och dåliga såklart, men jag hade mycket kul här när man var yngre.

Men jag saknar Rob nu när man mår lite sisådär. Han är ett sånt oerhört stöd. Och han får mig alltid att må lite bättre.