Det är November, och jag har lyckats ducka lite för höstmörkret fram tills nu. Jag har levt uppe bland molnen och inte insett att mörkret kommit krypande.

Men idag gick det upp för mig. När det var mörkt när jag gick till jobbet och solen precis gick ner när jag åkte från jobbet.

Man får ju glädjas åt dom fina solnedgångarna nu, men mörkret finns ändå snart där och kryper under skinnet på en.

Jag har varit en dålig och svartsjuk flickvän idag också. Jag hatar när jag blir sån. Men ibland bara flyger det på mig, och jag kan inte hejda det. Sen skäms jag efteråt för att jag inte bara kunde ha tyglat mina känslor. Och gjort det bästa av den lilla tid jag faktiskt får prata med honom.

Och då får man lite ångest bara för det. Och mörkret, mens, fattigdom och trötthet.

Som sagt så är jag ingen direkt mästare på att vara morgonpigg. Och när det sen är mycket på jobbet och man kommer hem och pustar ut. Ja då kommer allt smygande som man stoppat undan under dagen.

Och så mörkret.

Så jag bestämde mig för att medans jag tvättade göra nya slingor i håret, för att göra tillvaron lite ljusare ;) Och med lite hjälp från Ida med bakhuvudet så blev jag riktigt nöjd. Och slipper skämmas över utväxten från helvetet.

Genast blev allt lite bättre.

Sedan tog jag ett långt snack med mamma. Och hon sa åt mig att plocka fram självsäkerheten.

Och lita på kärleken han visat mig. Och se fram emot dom äventyr som väntar.

Ja ibland är det allt bra att mammor finns.

Imorgon ska jag försöka sova länge, och träffa Nathalie. Ska försöka mig på en promenad också så jag kan rensa huvudet lite.

Imorse begav jag mig till jobbet i en okristlig tid och allt var kallt och mörkt. Jag är verkligen ingen tidigmorgon-människa. Jag fungerar bäst om jag får gå upp runt nio snåret. Att gå upp 6 är för mig något man helst inte gör.

Hela dagen var fullspäckad och jag var supertrött när jag begav mig hem.

Väl hemma möts jag av en present liggandes på min säng, tillsammans med en lapp och en Hello Kitty tidning med wallstickers.

Min älskade Ida som legat hemma sjuk, har tagit sig ut och inhandlat en present till mig.

Jag fick en supersöt fjärilsmugg! Och en urgullig lapp.

Det var ju så att Ida råkade ha sönder muggen som jag köpte när jag flyttade in och ville ha något som var mitt eget innan mina saker var här. Iofs har jag inte packat upp några av mina kökssaker förutom min stavmixer nu heller. Så det var väl en alldelels förträfflig present.

Fick också ändring på schemat, jobbar dag imorgon. Så jag borde verkligen ligga och sova nu. Men somnandet har lixom försvårats sedan Rob åkte. Det extra kramtäcket och mina Hello Kitty substitut håller inte riktigt samma standard som hans omfamning. Det är konstigt hur man kan vänja sig så vid att ha någon vid sin sida.

Jag har inte varit någon som gillat att ligga nära tidigare direkt. Jag vill gärna somna för mig själv och ha plats i sängen. Men något hände med Rob. Jag ville ligga så nära det bara gick.

Har fått reda på hur jag jobbar i jul också. Det blir natt. Dagen innan, under julafton och även juldagen.

Katsching!

Jag är ju inte mycket för att fira jul ändå. Ida kommer vara i norrland så jag har inget emot det.

Men nu ska jag försöka tvångssomna.