Kanske det bara är jag som blir as nervös när jag ska klippa mig. Även fast jag vet att mitt hår är ett skatbo som inte ens skatorna vill bo i så blir jag ändå så där mjäkig och nördig och skruvar lite lätt på mig vid bara tanken att risbusken ska bort. Jag har ju sparat så länge...

Mitt hår växer ändå med raket fart så skulle jag vara super missnöjd kommer det växa ut igen. Och nu sitter jag här 30 minuter innan jag ska gå och klippa mig med världens beslutsångest. Ska jag våga satsa och göra det mycket kortare och en rolig frisyr eller ska jag bara toppa det och klippa sned lugg som jag alltid har? 

Tjejer ( dom flesta, finns dock många bra undantag ) passar oftast i långt hår. Det är nåt sagolikt över ett svallande hår som ringlar långt ner på ryggen, men jag kan samtidigt tycka att en riktigt snygg rufsig frisyr är minst lika snyggt. 

Åh va jobbigt det blev nuuu dååå.. 

Japp det är jag det. Jag skulle ha börjat 7 imorse men vaknade 9.30 med paniken i ögonen då jag märkte att jag tydligen knockat ner telefonen under natten och den låg i 3 delar på golvet. Hade lite panik över att den skulle se ut som Linneas telefon när den gick sönder. Men min lilla bettan hon klarade sig. Slängde på mig kläder och drog till jobbet, så nu sitter man här med svansen mellan bena och känner sig lite dålig för att man är så klantig och tydligen våldsam när man sover.

Idag ska jag klippa mig, har lite ångest men är samtidigt spänd. Vill lixom bli av med det slitna som tussar ihop sig i topparna. Skulle helst vilja testa en ny frisyr men man är alldelels för feg för det.

Ska bli skönt i vilket fall som helst.

Tack Lisa  för den fina kommentaren. Men man är alltid missnöjd även fast man kanske inte borde vara det. Eller är det bara jag? :P