Emma den sötisen la upp ett kort på sin blogg igår.

  Och jag saknar mitt mörka hår. Frågan är om jag vill bli så mörk igen?

Jag trivs ju i mitt allfärgade hår som sitter på skallen nu.

Vilka problem man har :P Jag har tusen av andra men dom orkar jag inte skriva om. Men jag var ju ganska fin i mörkt.. Åh!

Imorgon ska jag med Madde till Köping. Har aldrig varit där så det kan vara kul att se något nytt. Hon ska till sjukhuset där, men vi tänkte ta en svängom på stan när man ändå åker dit. Sen ska jag hämta frugan på stationen imorgon kväll. Ska även posta lite viktiga papper och försöka tvätta lite till. Körde 2 maskiner idag, och städade hela huset. Det känns så skönt när allt är nystädat. Och så får man rensa lite av dammet i huvet också.

Nu avnjuter jag ett gott glas vitt och spelar zoo tycoon. Vad kan vara roligare än att sköta sitt eget zoo ;)

Idag har jag bestämt mig för att inget ska få röra mig i ryggen. Jag ska inte älta mer eller tänka på hur ensam jag känner mig. NEJ!

Jag ska bara göra  saker jag tycker är roliga, kanske till och med gå på bio ensam?

Min kära katt var som bäst när jag behövde henne som mest. Inatt när jag skulle sova och hade lite problem med det kom hon som en räddande ängel.

  Och la sig och kurrade i mitt öra. Då kan man somna gott.

She is the love of my life!

Så idag är jag på mycket bättre humör. Jag har dansstädat i mina rosa åttiotalsshorts. Bara det kan ju göra vem som helst glad.

  Och även tagit ett ljustögonblick i solariet :) Orka känna sig grå och glåmig?

Nej idag ska jag vara glad. Och längta efter min fru. (Min sambo karin som är min allra bästa vän.) Hennes rum känns så tomt. Men nog om det.

What doesn´t kill you only makes you stronger!

Jag är totalt lost när det kommer till killar och hur man förväntas vara. Det varierar såklart från kille till kille. Och hur ska jag veta i förväg vad som förväntas av mig?

Om man ska ta det kallt och låta honom komma till mig eller om jag ska jaga. Vad jag än gör så blir det fel. Och när jag försöker att bara visa mig själv och visa dom svaga sidorna brister det.

Finns det ingen genväg? Nåt sätt att slippa alla regler och alla sätt man förväntas vara på.

Jag är en ganska simpel människa, jag har dåliga dagar och bra dagar. Jag behöver ömhet och omtänksamhet precis som vem som helst. Jag accepterar det mesta och försöker ge mitt bästa mestadels av tiden. Jag har blivit sårad, och även sårat.

Jag är inte perfekt och kan inte läsa tankar.

Ibland funderar jag på om jag inte bara ska ge upp, men jag tror att det finns någon därute som kan förstå mig.

Eller iallafall är villig att försöka.

Någon jag kan visa mina svaga sidor för och bara kan se det fina i att jag vågar visa dom. Men jag försöker förstå för mycket.

Och ska analysera sönder allting hela tiden. Dom människor som faktiskt har behandlat mig med respekt har jag stött bort. Det är inte spännande nog.

Och dom som är spännande nog har inte respekt för mig och mina känslor.

Är jag ett hopplöst fall? Som kommer hamna ensam i en liten lägenhet med min katt och samla på saker som ska fylla tomrummet?

Jag må låta nere och cynisk. Men det här är vad som cirkulerar i mitt lilla huvud just nu, och det behövde komma ut.

Är man kall drar dom, är man för på drar dom, är man sårbar spottar dom en i ansiktet, är man hård är det inte intressant på det vis dom vill ha i en flickvän.

Jag får psykbryt på det här.

Jag hamnar helt enkelt i ett fack för mig själv. Och vägrar ge upp drömmen. Och kommer missa den när den kommer. Dags att bita i det sura äpplet Linn och ge upp?