Det brukar vara en pina i vanliga fall. Men det är snäppet jobbigare när man vet att man kommer bli uppsagd inom kort. Motivationen är inte riktigt på topp kan man väl säga. Men jag kämpar på.

Otroligt men sant så kommer jag sakna mitt arbete, inte själva sysslan kanske men människorna och att ha en fast punkt att hålla fast vid. En trygghet och en plats som är nästan lika med hemma. 3 år sätter sina spår.

Jag ligger i med mitt jobbsökande och tycker att det går ganska bra måste jag säga. Har inte fått några svar än men det förväntar jag mig inte heller. Det har gått en dag.

Tog på mig att jobba istället för Jörgen imorgon till 23. Jag ska ju ändå inte ut och han ville fira Verrans lillasyster så jag kände att jag kunde vara snäll. Betyder bara mer pengar till mig.

Och jag kan behöva varende korvöre nu.

Jag är lite orolig för deklarationen då jag äger ett hus som måste deklareras nu, har fått det uppskjutet som tur är för jag måste gå till skatteverket och få hjälp.

Jag är verkligen sämst på siffror och skit. Och krångliga deklarationer. Men det löser sig förhoppningsvis. Snart får jag sluta och så ska jag hem och mysa.

Idag har jag skickat in fler ansökningar om jobb. Har man väl börjat med en så går det av bara farten. Till flera butiker i Trondheim och hotell och sånt och även i oslo.

Även om man kanske inte får alla så kanske nån nappar.

Jag har känt lite ångest och så inför just det här med jobb sökande och att lämna sin trygghet här men det är samtidigt väldigt väldigt spännande.

Linn på nya äventyr.

Har lyckats ladda upp lite bilder från jobbet och gårdagen med lillasyster.

Haha mest för skojs skull.

      Linnea och fredrik glassar på jobbet.