Just nu är jag mest orolig för min kära mormor som ligger i uppsala och inte vet vart hon är efter en hjärnblödning.

Det känns som att det här året verkligen satt mig som människa på prov. Och dessa små test verkar inte ta slut. Hur mycket stora tragiska och jobbiga saker ska en person orka med per år? Jag vet att det finns säkert miljoner människor där ute som mår tusen gånger sämre än mig. Men för mig är det nära bristningsgränsen..

Blivit sviken av sin pappa, skattemyndigheten och hela det fiaskot. Farmor dog och nu mormor som kanske aldrig blir sig själv igen. Även att bli sviken av vänner och känna att man är ganska ensam i all sin sorg gör inte saken lättare.

Jag säger nu inte att alla sviker mig eller att alla är taskiga, jag har bra vänner och nära vänner också men det har verkligen visat sig efter den här sommaren vilka jag kan lita på och som finns där för mig.

Nu vill jag bara flytta och komma närmare vänner och släkt.

    Utsikten från karins veranda i hallstahammar.

      Ett gott skratt förlänger livet.. Hoppas det blir lite mer av det nu hädanefter.

 

Lisa

30 augusti 2010 12:58

ååå hoppas du får jobb där nere! då jävlar ska jag komma ner och parta med dig och karin ;)

http://lisadecker.bloggplatsen.se

Linn

30 augusti 2010 13:23

Ja det ska du fanimej göra!! :)

 

nån

1 september 2010 07:57

Du har så vackra ögon :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...