Ja nu är jag hemma igen och när man kommer fram ser man att några löv börjat bli gula och känner skillnaden i temperaturen. Och jag som verkligen inte gillar hösten blir bara ännu lite mer ledsen.

Visst är det skönt att komma hem till min säng och mina saker och VÅFFLAN såklart. Carin har varit en ängel och vaktat henne medans jag var borta. Men jag saknar Karin och huset och att slippa vara ensam.

Här är allt kaos och jag känner det direkt jag kliver in i lägenheten. Eller egentligen så fort man känner att man nästan är hemma.

Men man får göra det bästa av situationen.

Och jobba hårdare för sitt mål.

Japp nu sitter jag på bussen igen.

Denna gång på väg hem från min tillflyktsort.

Jag har haft det sååå bra och ville inte åka ifrån Karin. Men måste ju hem och göra viktiga saker.

Har äntligen hittat ett el-uttag så jag kan kolla på film och lyssna på musik så resan inte blir så sjukt jävla tråkig.

Jag har verkligen fastnat för Johnossi nu och kan bara inte sluta :P