När man åker till näsåker, när det inte är festival såklart så är det ett sånt lugn.

Ett lugn man inte riktigt klarar av först, för man är van att se folk vart man än går.

Men det finns i princip inte så mycket att göra mer än bara vara.

Vilket ger mig lite panik inombords.

Men när paniken släpper kan man slappna av och bara flyta med.

Jag Alva och Alex tog en promenad på 1½ timme nyss.

Längs med älven genom kohagar och koskit och högt gräs och regn.

Men på nåt vis så rensar det själen och huvet lite grann att bara gå och prata om obetydiga saker och titta på naturen.

Man får svettas och bli andfådd av att pulsa runt i naturen i stövlar ( vilket jag förmodligen inte haft på mig sen jag var barn ).

Och svettas ut lite skit och ångest och vara lite primitiv. Men jag får ju panik på alla flugor och sånt. Måste nog träna på det där. Jag är ju extremt dålig på att hantera det och bor i norrland.. Bra ställe att bo på då :P

Det är iallafall fantastisk att bara få vara här och få god mat och sällskap och gå sakta genom dagen.