Ibland känns det som att jag befinner mig i ett vakuum. Där tiden försvinner och dansar förbi utanför medans jag oförmögen sitter där inne, fast.
Känslan av att tankarna studsar i ett tyst eko som bara jag kan höra och vägrar tystna och dö ut. Att ständigt behöva känna oro. Oro över att fastna och glömma bort mig själv. Oro över pengar, och oro för nästa stora smäll.
Dom kommer rätt ofta, dom öronbedövande smällarna som slår en till backen mentalt. Och jag reser mig och gör mig redo för nästa..
Det har börjat bli tyngre att resa sig. Armarna bär inte lika starka och benen skälver till ibland. Men viljan finns där. Och den kan inget hindra. Inte ens mitt vakuum..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...