Att gå har blivit min terapi. Bara gå och gå och gå. Det hjälper för stunden. Så fort jag sätter mig ner eller står stilla hoppar han in i mitt huvud igen. Dom senaste dagarna har jag gjort just det. Ensam eller tillsammans med vänner.

Igår och idag träffade jag Linda och Simone. Vi säger inte så mycket. Jag vill inte babbla på om Rob i och med att han även är hennes vän. Det är inte så att jag pratar illa om honom. Snarare tvärtom, jag saknar honom. Och även fast jag kanske inte borde vill jag att han ska ångra sig. 

Lyckades få prata med honom idag. Blev inte så mycket klokare på det egentligen. Men jag saknar honom och det var skönt att höra hans röst.. 

Träffade även min gamla barndomskompis Anna från Åre igår. Vi satt och prata i timmar om livet och kärlek och allt däremellan. Och det kändes genast lite bättre. Men idag är jag tillbaka på samma ruta. 

Jag kan inte skylla allt på honom, jag har inte varit perfekt i vårat förhållande heller. 

Jag har varit svartsjuk och krävt hans uppmärksamhet när han dragit sig undan. Som en ond spiral. 

Ju mer han tog avstånd desto mer ville jag att han skulle se mig. Och killar funkar förmodligen tvärtom. 

Jag hade väl inte förväntat mig att livet skulle vara så intensivt på en fallskärmsklubb. Att man inte har ett privatliv och aldrig riktigt kan slappna av. Om man nu bor där på heltid.

Och jag fick panik vissa stunder när jag såg andra som var sådär pluttinuttiga. 

Jag vet fortfarande inte vart jag ska ta vägen, vad jag vill göra eller hur. Det gör inte saken lättare. 

Men imorgon åker jag uppåt för att träffa mamma och vänner och försöka fundera vidare på vart livet tar vägen. 8 timmar buss kommer vara tortyr, men man får väl ta tjuren vid hornen på nåt vis. 

 

Annica

3 augusti 2012 00:04

Det kan kännas hemskt när det tar slut med nån man älskar....klart att du vill att han ska komma tillbaka. Det ville jag också.... Det är snart 2 år sen jag var tvungen att flytta och jag kan känna precis som du när man ser par som går hand i hand. Det känns som att jag inte unnar dom det. När inte jag får...
Skickar en styrkekram

http://www.mamis-genomeldochvatten.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...