Gårdagen bestod mest av gråt och alla känslor man kan känna på en och samma gång.

Idag känner jag mig mest apatisk. Jag kan inte tänka, alla tankar bara flyter ihop till en gröt. 

Och gröten bildar en bild av honom. Och allt jag har i huvudet är Rob.

Saknaden jag känner är något så stort att jag inte vet hur jag ska hantera den. Vi har ju tillbringat så mycket tid tillsammans att jag nu känner mig naken utan honom. 

Han har varit mitt stöd och min värld. 

Jag fick ett mail igår, som satte fler frågor i huvudet än gav några svar. Och en gnista hopp tändes i mig. Vilket förmodligen bara är patetiskt och fel av mig. 

Det jobbigaste är att inte kunna prata med honom, att få svar på alla saker som cirkulerar i mitt huvud. 

Jag är bara så förtvivlad. Handfallen, och orkar inte tänka på vad jag ska ta mig till. 

Jag har varit på promenader längst vattnet och försökt uppskatta sommaren i Stockholm. Men just nu känns ingenting vackert. Jag önskar bara att han gick där bredvid mig. 

Jag känner mig så patetisk som trånar efter någon som inte vill ha mig i sitt liv. Men han är min största kärlek hittills och det går inte över på en gång. 

När jag var ute och gick kom låten nothing compares to you igång. Jag har nog aldrig förstått betydelsen så bra som jag gör just nu. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...