Ibland förundras jag över hur jag fungerar.

Jag kan vara jätteledsen, och verkligen behöva få gråta ut.

Men inte fälla en enda tår.

Jag kan komma på mig själv med att verkligen försöka.

Tänka på allt jobbigt och försöka klämma ut skiten.

Men den vägrar släppa taget.

När jag var liten grät jag för allt, hela tiden och verkligen för allt, det var mitt skydd och min försvarsmekanism. På ett vis var det bra, jag fick ju allid utlopp för mina känslor om orättvisor och när jag kände mig sårad eller rädd.

Mina syskon har använt det emot mig.

Och många gånger retat mig för att jag grät för minsta lilla.

Det kan ju självklart ses som ett tecken på svaghet. Men idag ser jag det mer som en ventil och ett sätt att behandla det jag inte kunde prata om.

Idag kan jag prata om saker på ett annat sätt.

Är mer öppen och låter mina rädslor komma ut på fler sätt. Verbalt och i skrift.

Jag kan hantera mina sorger och rädslor genom att konfrontera dem.

Därav tror jag att mina tårar inte vill komma längre när jag behöver dom.

Det som gör mig mest förvånad är att jag kan gråta åt program på tv, simpla program som man egentligen kanske inte ens borde bli så berörd av.

Ändå väller dom fram. Varför?

Vad har gått snett?

Jag saknar mina själatårar.

Jag vill inte ha dom ytliga reservtårarna.

I want the real deal.

 

Lisa

7 maj 2010 08:09

Det kanske är dom tårarna som kommer egentligen när du ser ett tv program..
Ja kunde inte gråta förut heller, men nu gråter jag åt töntiga tv program och om någon annan gråter, även om jag blir riktigt glas! men jag har väldigt svårt att gråta åt mina egna problem. Sjuk man är!!
Vi ses sen idag :) När kommer ljusen förresten?

http://lisajonasson.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...