Med mycket i huvudet och en oro att stilla begav jag mig ut på en promenad ikväll. 

Jag ville gå tills jag kände att jag var nöjd.

Det slutade i en promenad på 1h 45m. Jag gick från Fruängen till Gamla stan.

Jag hade tänkt gå min vanliga runda, men när jag kom till Hägerstensåsen tänkte jag att då kan jag lika gärna gå till Telefonplan.

Och så fortsatte det tills jag var i Gamla stan. 

Huvudet är kanske lite klarare och nerverna lite lugnade, men problemen i åtanke återstår.

Jag önskar att saker var lite mindre komplicerade ibland. Jag är orolig för min hand, har ett återbesök hos läkaren imorgon.

Så vi får väl veta statusen då. 

Känns bara som att det alltid är mig sånt här ska hända. 

Men jag ska försöka vara positiv och se de saker som gör mig glad. 

Inte alltid så lätt dock. 

Mötte Ida efter hennes jobb igår och kollade lite karaoke på lokalkrogen här i Fruängen.

Om nåt så piggar det alltid upp med männsikor i varierande grad av talang som sjunger. Lite som real life Idol, fast med diverse olika åldrar och berusningsgrad. 

Början på november får gärna komma nu. En ljusglimt i vardagen väntar men också beslut att fattas. 

Bring it on!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...