Idag har jag funderat på universum och oändligheten. Tänk om allt bara är ett påhitt? Om vi lever i ett Matrix eller om allt bara är en dröm? När jag var liten trodde jag att efter universum var det en stor vit vägg, sen kom man till dinosauriernas värld. Självklart höll jag dessa tankar för mig själv, men jag minns att jag funderade på det mycket som liten.
Det sägs att det är oändligt och expanderar. Hur kan något som är oändligt bli större? Oändligt i våra mått mätt kanske, men kanske inte för dinosaurierna bakom väggen? Jag brukar inte gilla att tänka på universum, det skrämmer mig och får mig att känna mig liten och obetydlig.
Men idag gick det bra!
Det finns många andra tankar som får mig att känna samma känsla. Havet tex, alla läskiga djur som smider onda planer på världsherravälde i skrymslen och vrån i djupet. Och hur lätt dom skulle kunna gadda ihop sig och göra revolt.
Förmodligen är det inte så många som delar min tanke eller förstår vad jag menar. Men ibland springer mina tankar iväg på grönbete och lever loppan.
Snart blir jag moster igen, vilken fröjd det ska bli. Jag längtar!!!
God natt.