Jag blir fan galen på det manliga könet och deras sätt att agera och tänka.

Hur i helvete är det meningen att man ska förstå vad dom menar eller vill.

Kan inte tala klarspråk och säger en massa kryptiska saker som man ska försöka klura ut vad dom menar.

Jag blir nästintill galen av att tänka på allt.

Och jag som inte kan sluta tänka på saker heller.

Jag behöver allt svart på vitt så jag kan släppa det. Säg bara rakt ut vad fan du menar!

ORKA!!!!!

Jag har gjort varm choklad på mormors vis. Med kakao och socker. Sjukt jävla gott. Det hör vintern till tycker jag att kunna krypa ner i soffan och för ett ögonblick vara 5 eller för den delen 10 eller 15 och känna den smaken som man alltid gjorde hemma hos mormor. Som gjorde varmchoklad till frukost när man var och hälsade på.

Jag träffar inte min mormor och morfar så ofta. Dom bor i värmland och det är ju en bra bit härifrån. Och jag saknar dom väldigt mycket ibland.

Här uppe bor ju bara mamma, pappa och Ellen och Emmy. Men jag kan sakna släkten.

På mammas sida träffas dom ofta och äter middagar och firar födelsedagar. Och jag saknar den gemenskapen.  Men men man kan inte få allt här i livet.

Nu ska jag må göttans med min varma choklad.

2010 ska jag:

* Sluta röka och inte börja igen.

* Försöka träna så regelbundet jag kan med tanke på schemat.

* Skaffa ett liv.

* Tänka efter före jag gör någonting.

* Inte låta folk trampa på mig.

* Hitta mitt livs kärlek och leva lycklig nästan alla dagar i mitt liv.

( Man kan inte förvänta sig att alltid vara sams. )

* Åka utomlands till ett varmt varmt land.

* Prioritera mig själv.

* Lära mig att älska mig själv.

Vem säger det bättre än Melissa?

Varför ska man inte bara få vara den man är och uppskattas för det, och inte behöva anpassa sig. Är bara så less på att jag är den som är jobbig och för ivrig. Varför kan jag inte bara lugna ner mig. Och låta det komma. Men kan man inte hantera det så kanske det inte är rätt. Vem vet.

Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd? 
Och hur högt ska jag skrika varje gång jag vill bli hörd? 
Du vill att jag ska falla mot något som du har gjort till ditt 
Men ska jag falla ja då ska det finnas tid att falla fritt 

Ibland kan man tänka på såna jobbiga saker som rymden. Jag hatar att tänka på rymden, för när jag tänker på att stjärnorna som är såå långt borta är så enorma och hur liten jorden är och hur liten jag är på jorden blir jag panikslagen.

Jag får ren och skär panikångest över hur liten jag egentligen är och hur obetydligt det jag gör i livet är.

Men jag lugnar mig då med att jag har ju min familj vilka jag betyder mycket för. Samt vänner och sånt.

Men tanken kommer ju direkt tillbaka när man börjar fundera på vad man åstadkommit. Jag har inte byggt ett hus från grunden eller seglat på de sju haven. Nej jag har knappt varit utanför sveriges gränser. Jag har inga barn som kan föra mina gener vidare eller en utbildning som går att skryta med.

Jag är bara en normal person som försöker passa in.

Liten, ensam och rädd.

Jag har alltid tyckt att dansa är en underbar start på dagen. Men inte när bilen väljer att göra det i en rondell.

Till att börja med så startade inte bilen imorse när jag skulle till jobbet. Oh happy day! Sedan när man väl kommit iväg och glatt ska svänga i rondellen nära jobbet bestämmer sig lilla bettan för att göra en piruette och dö.

Inge pinsamt att stå i rondellen och blockera och inte få start på biljäveln!  Ja min morgon var fantastisk.

Jag kan inte beskriva med ord hur mycket jag gillar att lyssna på musik.

Texter som kryper under skinnet och får hjärtat att slå.

Som får mig att slappna av eller gråta eller på vilket annat humör man önskar så förstärker musiken det.

Jag har skrivit det förut och jag gör det igen. Ibland önskar jag att andra delade min passion så jag kunde bränna en skiva för att få dem att förstå hur jag tycker/tänker och känner. Vad mycket lättare det hade varit då.

Jävla sötkatter tur sidan finns så man kan dra lite på smilbanden ;)