Det är allt som simmar runt i mitt huvud just nu. Och energin att göra allt jag borde göra är som bortblåst. Jag har varit så trött idag och varit barnvakt åt det sötaste lilla yrvädret. Men det tog verkligen musten ur mig.

Så imorgon tar jag ett jävla ryck.

            Västerås var för övrigt skitkul, karins personalfest var underbar. Massa trevligt folk och god mat och så. Danslektionen vi fick gå på var sjukt kul, och när man är lite småfull och gör det blir det ju ändå lite roligare.

Här ovan ser ni den söta hunden hilding som är Karins sambo. Och huset som kommer bli mitt nya hem :)

          Tog svängen över sthlm hem och träffade några av alla dessa härliga människor som råkar befinna sig där. Och det blir många fler besök i framtiden.

  Och idag när jag kom hem och kollade posten hade jag fått ett sött litet guldigt paket, innehållande detta söta brev på servett samt hello kitty- plåster. Sötaste Alva hade skickat det. Jag är så glad att jag har såna fina vänner som känner mig så väl.

Nu när det mesta är uppstyrt och jag äntligen är på väg hem, vill jag bara få sova!! Hur underbart det än är att hälsa på vänner och bekanta så sover man som en jävla kratta.

Tog svängen över sthlm hem och det var verkligen inte planerat. Det bara blev och jag hann inte träffa alla jag ville men jag hann ju iallafall träffa några. Men snart har jag ju flyttat ner och då kan man åka lite oftare. Hann träffa syster och barnen <3.

Precis innan jag skulle åka hade My en kompis hemma som visade mig sin musik på youtube. As grym var han ju och riktigt trevlig så jag tycker vi jobbar på att få hans grupp till Urkult!

Slag från hjärtat - Ge och få

Nu har jag ett jobb!

Precis vad jag behövde. Nu kommer flytten till västerås bli ett faktum inom en mycket snar framtid. Och jag måste säga att jag trivs verkligen i sällskap med Karin och Hilding. Jag har förmodligen skrivit fel namn på hunden tidigare, men han är sjukt söt.

Vi kommer bli en mycket ovanlig men glad familj i huset :)

Och jag kan knappt bärga mig tills mina saker står här på övervåningen och vi kan börja äta middagar och gå promenader tillsammans. Som ett par fast ändå inte.

Nu ska jag snart sova, för imorgon väntar Karins personalfest som jag får hänga med på. Vi ska klä oss i något Latino Chict. Och jag vet faktiskt inte riktigt vad det är, men vi har gjort vårt bästa för att knåpa ihop en skapelse.

Så nanna kudde kommer nog bli lätt efter denna spännande dag.

Ja nu sitter jag här och räknar minuter. Snart ska jag åka på arbetsintervju och hela mitt liv hänger på det här. Oj va dramatiskt det lät men i stort sett så gör det det.

Jag har en chans till en ny vändning i livet och det kommer mer än välkommet.

Gaddarna är putsade, sminket på och kaffet drucket.

Nu är det bara tiden som ska gå.

Håll tummarna!!

Nu i valtider diskuteras det väldigt mycket om politik överallt. Och jag kan inte säga att jag är speciellt engagerad egentligen. Det borde man vara, man borde bry sig om hur man vill att detta land skall styras.
Men jag bryr mig ändå såpass mycket att jag vet vad jag väljer och varför.
Som många av mina nära och kära runtomkring mig röstar jag på de rödgröna. Kanske inte så mycket för mig själv egentligen, utan mer med min lillasyster i åtanke. Och självklart alla som sitter i en liknande situation. Hon är en ung ensamstående mamma, (förutom varannan helg). Som jobbar som timvikarierande undersköterska. Ett klassiskt exempel på någon som sitter i en ganska knivig situation. Och bara genom hennes förklaring till varför inte skolan och vården skall privatiseras kan jag känna att jag röstar med hjärtat.

Det hon sa var att hon inte vill att hennes dotter inte skall behöva få en sämre utbildning för att hennes mamma är fattig. Och att hon aldrig vill känna känslan: - Har jag råd att bli behandlad på sjukhuset eller kommer dom neka mig vård för att jag inte har pengar?

Bara där fattar man varför man röstar åt det röda hållet. Alla lika, eller så gott det går iallafall.
För min egen del vet jag inte vad som är mest givande. Jag har a-kassa, är på väg på jobbintervju och kommer förmodligen snart ha ett jobb igen. Jag sitter inte emellan på samma sätt som min syster. Som tvingas flytta dit det för tilfället finns jobb, och slita upp sin dotter från vänner och dagis/dagmamma bara för att hon inte kan bli fastanställd och få den tryggheten. Och som måste ta hjälp av vänner och familj för att någon skall kunna passa hennes dotter då hon jobbar obekväma arbetstider.
Men det här är ju bara min åsikt. Och jag hoppas att sverige känner någon sympati för de människor som sitter i liknande situationer. Och tänker lite mer med hjärtat än plånboken. Tänk vilken trevlig värld det hade varit om det varit så..

Japp nu packas det sista inför ödesfärden, jag ska även hinna med att förtidsrösta och irra runt och fundera om jag glömt nåt.

Men än finns tid.

Emmy är påväg och vi ska sammanstråla och äta nåt och rösta. Eftersom jag inte är hemma på söndag måste jag hinna det idag. Det är VIKTIGT!

  Japp ikväll skall det barnvaktas igen. Få mysa med Ellen är något som får mitt hjärta at skutta lite extra. Världens goaste unge.

Men innan det skall det packas och tvättas och städas inför avfärden till Västerås. Gud jag är så sjukt nervös, får jag det här jobbet kommer hela mitt liv att drastiskt ändras och jag kommer för det första slippa denna trångsynta stad.

Och få träffa nya intressanta människor och börja om.

Karin har även skaffat en liten hund som heter Hilding, så vi ska bo med denna söta lilla varelse :)

Åh jag bara längtar ut i alla fibrer efter att få komma igång med livet igen.

Japp nu jävlar regnar det, men vad kan man vänta sig? Det har ju varit soligt hur länge som helst nu.

Resan till Västerås är nu beställd och jag är ganska nervös inför att gå på intervju.

Men det kommer säkert gå bra :)

Idag har jag hängt lite med lillasyster och Ellen, fick sjukt goda morotsbiffar och mos av dom. Yummie.

Imorgon ska jag vara barnvakt hela eftermiddagen och kvällen. Emmy jobbar sent.

I övrigt känns det som att jag ser ett ljus i tunneln på den här otroligt svarta och jobbiga tiden som varit. Och det känns som att det börjar vända. Men man ska inte ropa hej förens haspen är på ;P

Det är dock skönt att det finns några få saker som känns lättare.

Det är fan på tiden!