Och här sitter man och tittar på Stjärnor på is, man borde skämmas. Men idag känner jag att det inte riktigt är läge att göra annat. Vill inte träffa någon eller prata i telefon. Jag är bara less på världen. Jag skäms övermin dåliga förmåga att hantera saker. Jag gräver ner mig och flyr in i mina ledsna tankar, lyssnar på min musik och försöker tränga ut tankarna medans tonerna och orden flyter genom huvudet. Det är lättare då.. Att tänka på musiken istället för livet. Jag gjorde alltid så när jag var yngre.. När det var bråk hemma stängde jag in mig och lyssnade på musik och skrev, eller ritade. Testade kläder eller provade frisyrer. Fegt kanske men vad ska man annars göra. Jag orkar inget annat.

Jag behöver en energi boost på något vis, en frisk fläkt som blåser genom mitt liv.  Jag ger inte upp hoppetom den stora kärleken. Den skall väl inte vara svår. Den skall kännas som bomull runt hjärtat. Och komma när man minst anar det.

Slå en som en slägga, och falla som ett bungy jump och kittla i magen.

Det kommer väl tids nog. Jag lever på hoppet iallafall.

Igår fick jag reda på sanningen om gösta.

En gemensam vän berättade att när han var uppe för några helger sedan skröt han om sin flickvän Emily som var modell, och att han är vän med Bingo och alla dessa blåsta brudar. Han har pratat om någon Emily och jag har frågat vad dom har för relation, och fått svaret att dom är bra vänner. 

Nu när jag ifrågasatte detta svarade han att ja jag har varit tillsammans med henne. Det har jag väl sagt till dig. Nej, det har han inte. Och tillade att men jag är ju inte det nu.. Nej men för några helger sen.. Jag lägger nu ner detta. Orkar inte mer.. Men nu har jag det svart på vitt och kan äntligen släppa taget. Om jag bara kan hålla fast vid det. För mitt eget bästa. 

Nu känns det ju som att man aldrig kommer att kunna lita på någon igen. Finns det överhuvud taget killar som inte ljuger? Vart finns dom?

Inte i norrland iallafall.. 

Fan man känner sig så himla blåst och lurad. Hur kan man gå på sån skit egentligen? 

Men jag visste ju egentligen redan från början att det aldrig skulle funka. 

Dum som man är så intalar man sig att jo men det kommer inte vara samma sak den här gången.

Jag måste försöka rikta in mig på att må bra själv istället för att degradera och lägga mig själv i en emotionell vattenpöl.

 Jag måste tänka på det min kära gamla lärare sa till mig i nian.

PER ASPERA AD ASTRA.. Genom svårigheter mot stjärnorna. Tack Bern för dessa kloka ord.

Måste sova lite till tror jag. Inte tänka så mycket.

Eller inte.. Idag ska jag bara ruttna bort frmaför tvn/datorn och bädda in mig i mitt dun täcke.

Det är typ inga kunder på chatten, och tiden går så otroligt sakta. Jag märker att det är ungefär samma antal läsare på min blogg varje dag. Trevligt att mitt liv intresserar någon annan. Min vapendragare på jobbet är sjuk och jag får inte höra några smyg suspekta tolkningar av mina samtal.

Jag önskar bara att någon ville sova bredvid mig inatt. Skulle bara vilja bli strykt i håret och kramad till sömns.

Nu när höst mörkret kryper in under huden och fryser min själ.. Det känns som att jag skulle vilja kunna gå i ide över vintern. Krypa ihop och sova bort hela den kalla, jobbiga och tråkiga vintern.

Jag bor verkligen på fel plats på denna planet om man inte är en vinter människa. Och så är man bosatt i norrland. Det är iallafall någorlunda vinter med snö å sånt men det är förbannat kallt också. Vägen till mitt jobb är en låååång bro. Och den är ganska högt över ångermanälven. Det blåser rätt kraftigt där ibland. nej nu ska jag inte tänka på allt som är dåligt. Snart har jag lunch och då kommer Erika så ska vi käka på Nipan. Det är kycklingwok med röd curry, och taco buffe. Perfa!

Jag måste ta tag i mig själv och skaka liv i mig. Inte gräva ner mig och tjocka till mig, för jag tynar inte bort. Jag går upp i vikt när jag mår dåligt. Jävligt idiotiskt.

Och nu börjar det barka åt riktigt fel håll. 

Får släpa mig ut och motionera i helgen. Blir ju inget festande, man äter ju meducin.  Man blir fan trött av att äta tabletter. Och det känns som om jag inte gör annat än proppar mig full med tabletter nu för tiden. Är jag inte sjuk på ett sätt är det annat. 

Köpte biljetterna ner till mamma och pappa idag. 975:- det är inte billigt att åka tåg inte. Men det är det värt. Saknar ju skruttan nåt så otroligt. 

Hon gör att man glömmer alla löjliga bekymmer som trycker ner en.

Min kompis som stödjer mig är inte inne på msn nästan nått.. Saknar honom. 

Han får mig att känna mig som en människa som kanske inte är så dålig iallafall. Som en vitamin injektion ungefär. :P

Nej då men han lyssnar på mig och jag gillar att "prata" med honom. Jag får tömma mig på allt skit, och han är inte berörd. Han känner inte människorna eller mig. Vilket gör det så enkelt att lätta hjärtat. Sen att han är söt är inget minus. 

Inatt vaknade jag av att jag grät. I sömnen... Har jag nog aldrig gjort förut. 

Jag drömde att min katt som bor hos mor och far (fejjan) blev överkörd av en bil. Och jag satt i bilen, i baksätet.  Och kände dunsen. Sedan skulle dom som satt i bilen stoppa upp henne. Och jag var svin ledsen. 

Har ingen aning om vad det betyder. Var tvungen att ringa mamma idag och försäkra mig om att hon var vid liv. 

Hon ska ju komma hem till mig snart. Känns som plågeri men mamma vill ju inte att hon bor hos emmy.

Jag borde sola lite och röra mig mer så jag ser lite fräschare ut..

Ungefär som kortet.. Nej ta dig i kragen Linn! 

Är jätte seg idag. Men jag är på jobbet iallafall.

Tanden känns bra, eller bättre iallafall. Pratade med Gösta igår. Han var riktigt trevlig för en gångs skull. Sa till och med att han saknade mig.

Men varför plågar jag mig så här. Degraderar jag mig själv för hans vinning?

Alldeles nyss när jag satt här och jobbade ringde min syster. Hon sa att Ellen ville prata med mig. Och det ville hon, länge.

Hon är så himla söt. Saknar henne och hela familjen väldigt mycket just nu.

Ska bli skönt att åka och hälsa på familjen i slutet av månaden.

Det är en lång och tråkig resa men det är värt det.

Skall hem till Erika efter jobbet och kolla på Idol och dricka te och titta på hennes nya lampa och gardiner. Haha låter så fjolligt men hon ville visa det nya hon köpt till bordet jag skruvade ihop åt henne.

Och så slipper man ju sitta själv en del av kvällen.

Känner mig lite hängig, måste vara penicillinet. Som äter mig inifrån..

Åhh va segt det är.

Kortet är på min kära syster.

Idag har jag varit hemma från jobbet, hade feber och jätte ont i min tand.

Ska jobba imorgon. Tandläkar besöket var inte så farligt. Dom sprutade nåt äckligt medel  med en spruta runt tanden och det smakade kemikalier i flera timmar igår. BLÄ! Fick inte riktigt lika mycket panik igår. Men skall tillbaka i november och operera bort den. 2050:- kommer det att gå på. 

Det kommer svida i fickan. 

Idag fick jag en panikångest attack. Vid ett började tårarna spruta, jag föll ihop på golvet och grät som aldrig förr kändes det som. 

Det var flera år sedan jag hade en sådan sist. Jag vet inte vad som framkallade den heller. Jag bara grät för allt..

Det känns samtidigt bättre nu efter att jag fårr gråta ur mig.

Men när jag låg därpå golvet, på min rosa matta och all smärta jag samlat på mig sakta sipprade ut och lättade lite på trycket. Kunde jag inte låta bli att tänka på hur det skulle se ut om någon såg mig.

Patetiskt. Helt handfallen å söndergråten på en rosa matta. 

Jag gick snyftande och med blodsprängda ögon och la mig och sov i 3 timmar. Vaknade svettig och med huvudvärk. 

Jag är glad samtidigt som jag är livrädd. Äntligen fick jag gråta. Jag har väntat på det länge. Jag har inte kunnat gråta på så länge.

Men jag är samtidigt rädd för att jag ska få tillbaka ångest attackerna. 

Jag orkar inte riktigt med det. Men ska försöka att inte oroa mig för dem. 

 För jag vill inte känna att det ska hindra mig från att leva.

Det är väl bara llt jag samlat på mig så länge som vill komma ut. På tiden kan man tänka..

Nu ska jag försöka sova så ja orkar med imorgon..

Idag har jag varit duktig. Förutom att jag jobbade för min 7:e dag i rad så hjälpte jag Erika att skruva ihop hennes nya bord och stolar hon köpt.

Känner mig riktigt nyttig som utfört något för att hjälpa nån annan idag.

 Imorgon är min lediga dag ochjag ska 1000 saker.

Ska upp tidigt och hjälpa lillasyster att betala räkningarna. Eftersom hon inte har internet hemma.

Klockan 09.00 kommer erika och hämtar upp mig, vi ska till Kramfors och gå på dollarstore och köpa onödigheter. Ta en sväng på stan och kolla.

Sedan tillbaka till sollefteå och jag ska till tandläkaren. Fy fan.. Dom ska ruinera mig igen.

Sedan hjälpa Erika att bära golv som hon ska hämta.

Senare ska jag hem till Linda och tvätta. Jippie!!

Jag älskar att tvätta, eller känslan av nytvättade kläder. Bara att veta att allt man har (typ) är rent.

Jag och Linda och Maria ska även ut och motions gå en sväng. Ska bli skönt.

Pratade med Gösta idag.. Ja jag vet inte vad jag ska ta mig till med den herrn. Vad får jag ut av att krypa för honom?

Är det själva jakten som är intressant? Är jag precis som en kille som endast tycker det är kul så länge som det inte är definitivt, eller vad är det som gör att jag inte släpper honom?

Idag känns ändå lite lättare, kanske för att jag vet att jag fått ledigt för att åka ner till värmland i slutet på oktober.

Ska hälsa på min mamma och pappa. Innan dom åker till thailand i 3 månader. Fan jag vill också göra nåt roligt.

Ska bli väldigt kul att åka ner iallafall.. Ska träffa mitt ex och hans dotter och hennes mamma! Pratade med dom på msn i fredags och jag saknar dom alla så himla mycket. Filippa har ju blivit 2 år äldre och det ska bli kul å se om hon känner igen mig.

Ska försöka träffa lite fler folk samtidigt.

Måste  nästan lägga mig snart.. Om jag ska orka upp imorgon..

Det här är en kontaktannons den ärliga vägen:

 Jag är en 24 årig tjej. Blonderad, 173 cm lång och normal kroppsbyggnad.

Gillar att drömma mig bort i musik och blir ofta okontaktbar.

 Super mer än vad som är rekommenderat, och får då en tendens att slänga ur mig saker jag inte borde. Har även världens sämsta balans sinne med alkoholhaltiga drycker i kroppen. Så stöttning kan vara en bra egenskap hos dig när du dricker. Alltså både mentalt och kroppsligen.Jag mår som sämst på hösten och kan börja gråta för saker som egentligen inte betyder något.

Jag ger dig hela mitt hjärta så du kan trampa sönder det, och prioriterar alltid dig först. Jag låter dig bestämma det mesta eftersom jag är rädd att säga fel. Och vad konsekvensen av det blir.

Jag har en komplicerad familj, vilken kommer spela stor roll i vår samlevnad eftersom det påverkar mig otroligt mycket.

Jag är alldeles för tam mot min familj och säger inte ifrån.

Gillar att dansa och fika med mina vänner, när jag har tid och ork.

 Sport intresserar mig inte överhuvudtaget. Men jag tittar på det bara för att du inte skall tycka jag är tråkig.

 Trasig och sårad men har lyckats lappa ihop mig någorlunda. Kan ha dagar som inte är lika bra som andra. Vill ändå alltid se det bästa i folk tills dom bevisat motsatsen.

Emo, och har en stor höst depression. Jag äter inte kött, endast fisk, skaldjur och sällan kyckling. 

Om jag äter överhuvudtaget. Du märker på mitt humör om jag fått mat i mig.

Jag klagar mycket på min vikt även fast jag inte borde. Och trivs inte med mig själv. Det positiva är att du kan aldrig får mig att må sämre än vad jag själv har gjort. Som du märker väldigt pessimistisk och har höga krav på min blivande. Vad jag vill ha och vad jag väljer är 2 helt skilda saker.

Jag vill ha en lagom snäll kille, som kan ta hand om sig själv och mig.

Men jag väljer alltid killen som får mig att känna mig osäker på mig själv och otillräcklig.

Känns det lockande? Inte, nej jag förstod det. 

Var bara tvungen att få ut all skit. Förhoppningsvis är morgondagen lite trevligare.

Ciao*