Ja nu sitter man här tyst som i graven och lyssnar på R&B på web-radio och försöker föra en diskussion med Emma. Blir ganska dött på den fronten ;P

Ska försöka få tag på Kamilla som är hemma nu över Jul. Träffar ju endast henne några gånger per år. Men det är ju så tråkigt att umgås med folk när man inte kan uttrycka sig.

Jag känner att jag inte riktigt är 100% än.

Halsen är lite öm och slemmig. När man inte pratar samlas ju allt slem i halsen. (Trevligt att få reda på va?)

Imorgon jobbar jag slavpasset.. 16.00-00.30 känner mig inte laddad för det.

Känner mig fortfarande lite hängig men det får gå helt enkelt.

Åååå jag längtar tills efter jul när jag ska ner ochj hälsa på min kära familj. Saknar dom extra mycket nu när jag inte kan prata med dem i telefon.

Jag brukar ju minst prata med dom 1 gång per dag.

Men snart så.. Jag orkar snart inte hålla mig från att prata.

Julafton då ska jag prata. Nu är det bestämt. 

Ja imorgon ska jag våga mig tillbaka till jobbet.  07.00 skall jag infinna mig innanför porten och sitta vid min dator.

Emma jobbar också från 7 så jag får åka med henne, hur skönt som helst.

Idag var jag på halkbanan. Det var riktigt kul och man sitter ju ensam i bilen en lite skum känsla då man är van att ha någon bredvid sig. Men också väldigt befriande.

Jag tycker ju att det är så otroligt kul att köra bil. Men man måste även ha respekt för dessa stora mördar maskiner.

Fan det är lite läskigt ändå. 

Och snart är det dags att skriva upp. Hmm ja det går nog bra.

Nån som har ett bra förslag på en bra julklapp till mammor?

Svårt det där.

Jaja bums i säng så man orkar upp imorgon.

Nightyoooo

Nu ikväll har jag varit med linda till jonas och tittat på film och ätit goda bullar. Jag åt fler stycken för att det är så förbannat gott och för att fylla igen mun på nåt sätt.

Svårt att inte prata när man är bland goda vänner som skrattar och pratar. Man känner sig lite smått handikappad och som att dom låter bli att prata bara för att vara hövliga. Det är otroligt gulligt och jag uppskattar det men man känner sig lite ur balans bara. Jag fick en kommentar på mitt förra inlägg. Det tackar jag för och mycket riktigt finns det såna "resmål" men det är en sak när man väljer det själv och går in för det. Och en sak när man lite smått tvingas till det. Men jag ska se det som en tankeställare. Kan vara nyttigt för tanken och sinnena.

Imorgon bär det av till Halkbanan, hur ske det gå om jag inte får prata. Jag får väl prata ytterst lite och försöka lösa det på något sätt. Det har ju trots allt gått några dagar så några ord skall inte skada.  Är lite nervös. Köra med andra elever i bilen samt att sladda å så, men såg filmen speed racer och blev så sugen på att bli racing förare så det ska nog gå bra.

Jag ska jobba i helgen. Kommer kännas mysko men samtidigt skönt att träffa folk igen, även om man inte kan skämta som vanligt kan man lyssna på andra och slipper den lilla rösten i huvet :P

Ser faktiskt inte så mycket fram emot julafton. Känns ganska omotiverat att sitta och jobba till 00.30 en sådan kväll. Förhoppningsvis jobbar jag med nån trevlig. Den som lever får se. 

Nu ska jag hoppa i säng och försöka sova inför morgondagen.

God natt*

Jag börjar fundera på så konstiga saker när man inte kan göra annat än lyssna.

Tankarna liksom flyger iväg och man hamnar långt från startpunkten och märker att tiden har slungats iväg och man har suttit i sin egen lilla värld i ca 20 minuter.

Försöker plugga till körkortet men tankarna lixom flyger iväg på annat håll och jag kan inte riktigt hitta koncentrationen.

Idag vågade jag mig ut för att hämta mitt pass som jag behöver för att legitimera mig vid halkbanan och  när jag ska skriva/köra upp. Mitt gamla leg hade gått ut. Inte bra när man börjar bli så gammal.

Men nu har jag ju ett pass om jag nån gång skulle få för mig att resa nånstans.

Skulle egentligen bara vilja släppa allt och fly landet. Men vad gör man. Man tragglar sig fram i snö och slask och  väntar tåligt och duktigt på sommaren.

Vilken man ändå inte får uppleva för man ska jobba.

Nej jag ska resa och hitta mig en stark och rik man som kan ta hand om mig. :P

Vilken dröm.. Jaja ska väl försöka begrava mig i böckerna igen.

Ciao.

Jag gjorde det, jag gick till affären och köpte snus. Jag har ännu inte öppnat den, men jag gjorde det. Varför gjorde jag så?

Jo för att det här driver mig till vansinne.

Det är fan inte lätt att sluta röka. Inte på nåt sätt. Om jag bara kunde ha fått röra på mig och  bli av med all skit jag trycker i mig istället för att röka.

För jag trycker i mig allt som kommer i min väg. Det är som om jag aldrig ätit förr..  Helt sjukt. 

Jag vill inte, det bara blir så att jag går till kylskåpet och tar nåt. 

Vilket inte är bra, för det första så gör det ont i halsen att svälja. För det andra blir jag inte av med energin, och för det tredje har jag fan inte råd.

Har nu beställt resan ner och till värmland. Åker ner den 29:e och hem den 3:e. Ska bli skoj. Saknar min släkt. :( 

Fan va tråkigt det är att vara "stum". Jag får ju inte ens hosta vilket inte heller är så lätt nä ens lilla katt släpper hår som aldrig förr. Det virvlar i näsan hela tiden och det är svårt att varken nysa eller hosta då. 

Ja det finns nog många jag skulle vilja byta med idag faktiskt.

Jag orkar inte det här nåt mer, att hålla käften. Vad är det för sorts tortyr egentligen. Tiga ihjäl mig kommer jag göra.

Jag börjar fundera på hur jag egentligen låter. Om jag ska prata bara för att. Men vill inte riskera att aldrig låta normal igen.

Men dom som säger att sluta röka inte är nåt svårt ska jag fan slå ner. Jag vill kapa mina egna fingrar och röka dom bara för att tillfredställa begäret. Jag låter som ett riktigt psyko. Men det här tar knäcken på mig psykiskt.

Vad fan ska jag ta mig till? 

Jag har även ont i halsen efter järnröret de stoppade ner för att kunna greja. Det gör fortfarande svin ont. Kan det inte bara gå väldigt fort förbi.

Idag gjorde emmy sin uppkörning. Hon klarade det inte, berodde på ett fel med nåt fel vid nån stopplinje. 

Hon tar det nästa gång! Det vet jag <3

Ska försöka dirigera min resa så jag hinner träffa alla jag vill träffa i jul också. Vi får väl se hur det går. 

Jaja tillbaka till tristessen.

Det känns som om jag vill klösa ur mig ögonen och slita mitt hår. Jag vill bara röka en cigg. Och skrika högt, men inget av dessa är nu ett alternativ.

Jag försökte komunicera med min mamma på sms, men det går inte med äldre har jag märkt. Hon ringde och jag tvingades prata lite. Jag låter helt konstig. Inte som mig. Ska åka ner den 29:e till värmland. Ska bli skönt. Bli ompysslad av familjen och få pappas goda mat. Och mammas såklart.

Jag ska ju ha med mig fejjan, och tanken var väl att jag skulle ta omvägen över sthlm hem så jag kan hälsa på min storasyster.  Men har jag henne med går nog inte det och jag behöver ju veta det om jag skall kunna boka hemresan. Jävla skit att man inte bara kan ringa och fråga. 

Det är mycket som blir svårare av att inte kunna prata. Dessutom när man har ont i halsen och inte orkar så mycket. 

Man blir ju ganska rastlös när man inte får röka även fast man vill.. Men samtidigt inte kunna göra nåt för att få bort den där rastlösheten.. Fan jag vill bara lägga mig och skrika.

Tiden får gärna gå fort nu. 

Tur att jag har en vän här som hjälper mig med lite saker. Men roligt att umgås med mig som inte får säga ett ord. Men men har man ett gott hjärta så har man. Tack!

Nu har jag opererats. Jag kan prata men får inte på 14 dagar. För att stämbandet skall läka ihop ordentligt. Jag får inte hosta, inte harkla mig inte viska och ska jag prata skall det vara lugnt och försiktigt. Om jag nu prompt måste.

Sov hos Sanna och Peder i sundsvall natten till idag. Skulle vara på sjukhuset 8 på morgonen. Fick skjuts med sanna på vägen till hennes jobb så var där redan 07.15.  Hade inte sovit särskilt bra, var ganska nervös och sanna och peder har ganska skumma ljud för sig när dom sover :P Gnisslar tänder och gnyr och sånt. Haha lite roande.Det var i vilket fall som helst väldigt vänligt av dom att låta mig sova där. Och trevligtatt se hur och vart dom bor.

Åkte med Carin ner till sundsvall så jag fick lite tid med henne också. Aldrig fel att träffa gamla vänner.

Man är jävligt ful i sina operations kläder.  Som ni ser.  Jag hade en jätte trevlig sköterska. Helen, hon gjorde min vsitelse mycket trevligare. 

Det är ganska läskigt när man ligger på uppvak med en massa männsikor som skriker av smärta bredvid. Man vågar som inte yttra ett ljud för man är rädd att man gör någon annat nåt. 

Fick sova lite mer när jag vaknat till först. Nere på kirurgiska dagmottagningen. Min läkare kom och berättade vad dom hade gjort och att det hade gått bra. Och att jag inte får prata på 14 dagar.  Det var först meningen att jag skulle ta bussen hem då emma fick förhinder. Men det tillät inte Helen min sköterska. Så jag fick åka taxi till sollefteå. 

Med enbart penisonärer.. Och halvdöva också. Som satt och små skrek till varandra i baksätet, fick iallafall sitta fram. Tyst som i graven. Fortfarande yr och snurrig efter narkosen.

Vad är det dom ger en i narkose egentligen, man smakar ju kemikalie snusk i munnen hur länge som helst.

Nu sitter jag hemma med lite svår nikotin abstinens och  inga cigg eller nikotin i närheten. Behöver ju sluta.. 

Och varför inte välja detta tillfälle. Känner mig bara så himla konstig just nu. Kan bero på tröttheten och alla mediciner och kemikalier i kroppen samt ingen nikotin.

Stackars den som behöver umgås med mig..

Kändes mest skumt att inte kunna gulla med fejjan som jag brukar. 

Kan ju inte ropa på henne eller nåt :(

Nej nu ska jag ta hostmeducin och sova.. Nighty*