En vuxen flickas drömmar.

Senaste inläggen

Av Linn - 21 oktober 2009 09:22

Jag var 1 timme sen till jobbet idag. Det var ett tag sen jag lyckades försova mig och det är jag svinglad för. Men idag vaknade jag 20 minuter efter 8. Jag började 8..

Jag snabbade mig så mycket jag kunde. Och var så glad att jag hade tänkt på att sätta i motorvärmaren igår.

När jag kommer ner till bilen ser jag att rutan är helt igen isad. Och svär som en rysk sjöman.

Jag hade glömt att sätta på kupé värmaren. Men grattis Linn!

Alltid lika kul när allt går som man vill eller inte.

Ny fy och tvi för den här morgonen.

Ja ja nu är jag iallafall här och dagen har börjat.

 

Av Linn - 20 oktober 2009 14:48

Ja nu börjar nervositeten kicka in. Imorgon om lite mer än ett dygn är jag påväg. Gaaaah!

Mamma var orolig och ville att jag skulle ta vägen förbi syster och sova där och sen åka vidare till karlstad. Vilket iofs är en bra idé. Men vi får se hur trött jag är.

Kommer förmodligen vara ganska trött. Men va fan. Det visar sig.

Men jag längtar verkligen jätte mycket. Det får lixom bära eller brista.

Ikväll blir det grooming på hög nivå. Klippa tånaglar och fila naglar och packa det sista så det bara är att svischa iväg sen.

Man vill ju vara fin när man kommer dit. Ska ju förbi mormor och morfar i Kil också. Och då måste man se sitt bästa ut. Så dom inte tycker man är en slashas.

Träffar dom så himla sällan. Ska bli mys och träffa dom.

Åh att inte tiden kan gå lite fortare.

Av Linn - 20 oktober 2009 10:04

Ordet anorak eller om det stavas anorack..

Taget från nationalencyklopedin:


anorak

anora´k, ursprungligen grönländska inuiters kapuschongförsedda överplagg, tillverkat av ett tunt skinn. Anoraken dras över huvudet, går ned över höfterna och bildar ett skyddande luftlager mellan sig och de undre plaggen.


Iallafall var det inte vad jag var inne på. Det ordet kan få mig att skratta vilken dag som helst. Det är så ologiskt i mitt huvud. Men egentligen tycker jag nästan alla ord är det om man tänker efter.

Tänker man på ett ord tillräckligt länge passar det inte alls tillslut.


Men det var egentligen inte det heller jag ville ta upp.

Utan min efterlysning är Anorak som var Björnes lilla nalle. Björne i björnes magasin.

Jag och min lillasyster är typ dom enda som kommer ihåg honom.

Förutom en tjej jag träffade i Molkom hemma hos mitt ex bästa vän Niklas.

Hon hette Rosa och det enda jag typ kommer ihåg av henne är att hon visste att Anorak fanns! Och att hon berättade att hon hade ätit hundbajs i nån sorts sanning eller konka lek.

Oavsett om man blev utmanad hade jag aldrig stoppat hundbajs i min mun.

Så nu efterlyser jag folk som vet att han finns och helst bildbevis.

Man kankse ska skicka ett brev till svt och fråga?

  


Av Linn - 19 oktober 2009 23:00

 


Japp denna fagra bild ligger nu på facebook. Tagen på krogen såklart.

Och jag och Lisa ser ungefär lika fulla ut som vi va. :P

Men lätt värt det, och vi var ju iallafall fina i håret!

Av Linn - 19 oktober 2009 17:39

  

Hahahahahahaha!

Så jäla bra. Är man less och sur är en rolig bild allt som kan behövas vissa gånger.

Och jag bara älskade den här. ( sen älskar jag ju katter också )

Av Linn - 19 oktober 2009 13:08

Ja nu är det en ny vecka. Och idag "firar" jag och Kim en månad. Att tiden går så fort.

Känns lite lättare idag. Tack alla ni som ger mig ert stöd via sms och för era fina kommentarer.

Fick ett sms imorse om att han kunde byta mina stötdämpare.

Vilket betyder att han vill att jag ska komma.

Jag frågade till och med om jag skulle komma och han skrev:

Ja för vi pratade ju om att det var viktigt att ses så vi vet hur vi ska bete oss. Puss

Lite ljus i tunneln.

Jag är bara så förvirrad. Men jag gör ju inget ärligt försök om jag inte åker ner.

Och förhoppningsvis är det värt pengarna och mödan.

Är det inte det så vet man ju iallafall säkert. Jag är inte den som ger upp.

Det jag inte kan förstå är hur det alltid ska vara så stormigt runt omkring mig.

Mina vänner har det jobbigt och jag hamnar alltid nånstans i mitten och försöker kämpa för mig själv och mina vänner. Och det kan bli slitsamt och jobbigt. Men jag vill tro att det är värt det i längden.

Att det finns ett slut och en regnbåge.

Men man kan ju börja undra om man gjort nåt riktigt elakt i ett tidigare liv, om det nu finns.

Typ varit en av Hitlers hantlangare eftersom man testas hela tiden.


Min mamma gick till nån sån som ställer horoskop när jag var jätte liten.

Och i mitt står det att jag skulle kunna bli statsminister om jag bara gjorde rätt val i livet. Så fel dom kan ha.

Men när man hela sitt liv har på ett eller annat sätt kämpat för att hålla sig vid ytan. ( Där dom normala människorna mest flyter omkring jämt) Så kanske jag ändå gjort rätt val. Det kan ju helt bero på ytter omständigheter också.

Gud va flummigt det här blev. Förlåt.

Skummade iväg helt totalt just nu.

Jaja. Ännu en måndag att pricka av.

Av Linn - 18 oktober 2009 21:34

Jag ska aldrig mer säga sanningen till nån som saknar en förmåga att förstå.

Melissa Horn, vilken låtskriverska. Två så klockrena rader som bränner i bröstet.

Men det stämmer så väl in. Varför envisas jag med att säga allt jag blir ledsen och besviken på när det är som att prata med en döv. Jag ska respektera att han inte vill höras så ofta, men ska inte han respektera min önskan?

Man ska tydligen inte vara helt öppen och ärlig med vad man känner och tycker. Utan kväva det och stoppa undan det och låtsas om att det inte finns. Bara acceptera och inte ställa några krav själv.

Agera docka. Vara söt och snäll och bara blinka med ögonen.

Och leva uppe bland rosa fluffiga moln och ha stjärnstoft i håret. Eller?!?

Den egentligen största frågan är varför jag tror att det ska gå att komma ur den här svackan utan att diskutera det.

Men tar jag upp saker för diskussion är jag tjatig.

Ja jag kan vara väldigt precis och tänka sönder allt i minsta detalj, men jag vill veta allt. Allt!

Jag vill veta vart jag har honom för att kunna gardera mig om det skulle visa sig att vi står helt olika.

Vilket vi förmodligen gör. Jag längtar efter ett lite vuxnare förhållande. Där man kan diskutera saker och gå djupare.

Men jag börjar förstå att han inte vill växa upp på det planet.

Får bara visa min tråkiga tantsida som värsta tjatkärringen.

Han får inte se den glada och roliga lite smått konstiga och knäppa person jag oftast är.

Men vem vill visa den sidan när den är så sårbar, och tonen i andra sidan luren bara är less och hittar på ursäkter för att inte prata med dig.

Då dör entusiasmen ganska snabbt, och den jobbiga tantsidan åker fram. Egentligen mot min vilje.

Har inte hört nåt på hela dagen.. ( Och precis när jag skrev den meningen får jag ett sms från honom)

Som får mig ännu mer ur balans.

God natt och sov så gott min sjöhäst. puss


?

Det slår verkligen tilt i mitt huvud.




Av Linn - 18 oktober 2009 16:35

  

I love the way that your heart breaks.

 

Jag har så svårt att släppa det här med kim. Visst att jag kanske har varit lite halvjobbig och tjatat. Men det är den här jävla rädslan. jag blir fan fanatisk och konstig och osäker.

Jag förstår att han tycker att jag är jobbig. Det hade säkert jag också tyckt.

Men samtidigt kan jag inte förstå hur han kan säga att vi inte behöver höras varje dag.

Jag tycker att man behöver det om man bor så ångt ifrån varann och inte bara kan komma förbi och kramas lite.

Jag förstår inte varför jag engagerar mig så mycket i det.

Och varför jag tar så hårt på allt.

Jag är bara så jävla trasig känslmässigt så jag vet inte.

 

 


Presentation


En blogg om en vanlig vardag. Om kärlek och musik och livets små önskningar.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

In english please?

Bloggerfy

kitty


Ovido - Quiz & Flashcards