Så nu sitter jag och rullar tummarna och lyssnar på musik. Och så kom den, Låten med stort L. Jag har nyligen funnit Melissa Horn. Vilken underbar människa. Hon är helt fantastisk.

Och här är texten för  Som jag hade dig förut:

Du springer aldrig ifatt när jag väl är där
Jag vill inte tänka framåt, men e livrädd att fastna här
Nu kan det va försent, att säga som det är

Jag testar nya vägar som aldrig tycks ta slut
Och jag har försökt att fånga den andra men har aldrig nåt ut
Jag vill ha en sista chans, så jag säger rakt ut

Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut

Jag vet att det är svårt över telefon
När jag va dig nära, ville du därifrån
Jag vet att du har tänkt
Men berätta hur du mår

Jag försöker träffa andra men det är inte så lätt
Jag har försökt att tänka bort dig på alla sätt
Det är dags att lägga på
Men att stanna känns så rätt

Och jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut 

Och visst kan man känan så om sina ex eller bara människor som man tappat på vägen. De är saknade och man vill ha dom tillbaka och sitta i den lilla bubbla av tid man en gång hade. Som var så perfekt att man inte ville gå därifrån. Men var tvungen. Och den spracka och man lämnades blöt och ensam igen. Även om valet att gå var ens eget vissa gånger kan man ändå känna saknaden av något som en gång var och som aldrig kommer tillbaka.

Nu vart det väldigt sentimentalt men,  fuck stelhet.

Mitt största problem just nu är att veta vad fan jag vill. Hur jag ska få det och i vilken ände jag ska börja.

Vart börjar man rycka i sömmarna för att lösa upp en situation som egentligen är hållbar men börjar bli för "tråkig" och ensam för att orka med i längden.

Visst vill jag väl vara svensson och kunna stanna på en plats mer än ett tag, men det sliter i varje fiber i min kropp efter nya utmaningar. Nya människor och kanske till och med ett liv. Med andra och regelbundna rutiner. För som jag lever nu håller inte i längden, med tider som aldrig är desamma två dagar i rad blir rutiner ett minne blott. Den enda rutin jag har är att de helger jag är ledig supa så att den försvinner fortare än kvickt. Vad är det för liv och när ska jag bryta mig ur?

Det är mycket som poppar upp i huvet när man träffar familjen och inser hur ensam man är egentligen när dom inte är en normal bit bort.

Mm och den jävla chatten, när ska den fungera igen? Att sitta och jobba på jobbet är tråkigt men att bara sitta och vänta är dödsdömt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att falla för någon gör dig sårbar. Efter att i princip varit singel i 5 år skrämmer det nästan livet ur mig. Visst är det väl så att jag haft känslor för människor efter det. Jag är inte gjord av sten.. Men att på riktigt våga släppa in någon är...

Det finns en låt med Melissa Horn som heter Mardrömmar.  Och ikväll när jag ligger här hemma i min egen säng och lyssnar på texten hör jag den på ett helt annat sätt nu än jag gjort tidigare.    I ett stycke ur texten sjunger hon:    "Och j...

Idag gifter sig mitt ex. Han som krossade min bröstkorg och aldrig riktigt gav mig ett avslut. Människor jag känner runt mig säger: - Men han är ju bara ett ex.. I deras ögon, ja. I min bröstkorg, nej. Han var den enda som fått mig att un...

På Torsdag skall jag säga mitt sista hejdå till min bror.  Hur gör man det?  Ja, döden är en naturlig del av livet, och man vet aldrig hur länge man får leva. Men hur kommer det sig att när min bror som äntligen bestämt sig för att försöka kämp...

Det finns så många olika sorters former av ångest.  Och jag upplever nog minst en om dagen.    Beslutsångest är nog den jag tampas med oftast och nästan alltid när det kommer till vad jag ska äta.  Och jag tror att dom flesta håller med mig i...